Archive for the ‘ kollektivliv ’ Category

Dagens mysterium i kollektivet

Varning för känsliga läsare!

Vem har stulit Ekes kondomsamling?

Kondomerna på bilden är från internet och har inget med Ekes kondomsamling att göra

Nyss hemkomen från en vinterstudionördhelg upptäckte Eke att något saknades på hans rum.
Efter att kollat att kexväggen, ångesthögen och sängkläderna var kvar så insåg han att det som saknades var hans samling med gratiskondomer

Illa, illa tänker starkars Eke som nu på en månad har förlorat både sin mobil, sin dator och sina kondomer…

Huvudmisstänkta för stölden:

1. Nils (som Ekes gamla ungdomsledare har ett visst ansvar för dennes leverne)
2. Ingegerd (Nils mamma som sägs ha flyttat på byrån där kondomerna låg medan Eke var bortrest)
3. Brigithe Törneke (Ekes mamma som sägs ha tittat förbi hans rum medan han var bortrest)
4. Edvin eller Ellie (“mamma, varför har farbror Eke ballonger på sitt rum? Jag vill också ha ballonger!”)

Gah, jag som trodde vi i kollektivet tyckte det räckte med tre barn….

Songs for Christmas…

Det är första advent! :D

Och visserligen innebär det att jag idag fick stå upp och sjunga alla fem verserna på en viss psalm…

…men den här dagen är det ändå annan musik som får den stora äran.
Första advent är av tradition dagen då vi får börja lyssna på Sufjan Stevens julskiva…
Den finns att lyssna på gratis på http://xmas.asthmatickitty.com/ men jag tänkte ändå hypa den sången från skivan som jag nynnar på mest nu, en överraskande bra julsång!

This time of year you always disappear
You tell me not to call, You tell me not to call
And when the door is closed you’re wearing different clothes
Or hiding in the paper, pretending not to hear

Inexpensive wine, I buy it all the time
You tell me take it back, You say you’ll take a nap
But I can see it now, You always tell me how
I could do so much better, You said it in your letter

Did I make you cry On Christmas day?
Did I let you down Like every other day?
Did I make you cry On Christmas day?
Did I let you down On Christmas day?

The bed that isn’t made, The broken window shade
The radiator’s on, I loved you along
But I can see it now, You always tell me how
I could do so much better, You said it in your letter

I stay awake at night, After we have a fight
I’m writing poems about you, And they aren’t very nice
I didn’t mean to yell, I said I couldn’t tell
I only grabbed your wrist, Or would you rather we kissed?

Låt inte solen gå ner över din vrede

Det här är förvisso något som utspelade sig för några månader sedan, men det känns ändå värt att ta med i bloggen. Bakgrundsfaktan lyder att vi i kollektivet köper in ett gemensamt shampoo som vi använder. Vår kollektivbroder Eke brukar blanda i andra sorters shampoo i flaskan…

En kväll när jag kom in i badrummet var jag på dåligt humör av någon anledning. Jag hade förut lagt märke till, och ogillat, hur shampoosorterna blandades i samma flaska. Men jag hade inte tagit mig tid till att irritera mig på det ordentligt. När jag nu stod där och borstade tänderna och kände mig arg passade det utmärkt att koncentrera all vrede mot shampooflaskan. “Ååh! Nu har den där Jakob varit här och blandat shampoo-sorterna så att jag inte vill använda det. Nu kommer jag att bli tvungen att köpa mitt eget shampoo för egna pengar, och det kommer att ruinera hela min ekonomi! Aargh!” tänktes det i mitt huvud.

Det ironiska i sammanhanget var att när jag i nästa ögonblick öppnade mitt toalettskåp fick jag se att det låg en provpåse med shampoo där. Vem hade lagt dit den? Vem i kollektivet är det som jobbar på vandrarhem och har möjlighet att få med sig sådant hem…? Ja, just det. “Nu ska du inte vara arg på Jakob”, sa Gud milt. Överraskad över det komiska och försonande i denna incident gick jag, fortfarande halvmuttrande, ut ur badrummet igen.

Tid och plats för Sammankomst 2011


Mer info inom kort, på kommuniteter.se.

Globalvårdaren presenterar sig

Ja. Det finns vissa saker som verkar vara osynliga. Dammet på golvlisterna, det fastbrända i ugnen, smutsen bakom kranarna som endast en tandborste kan åtgärda… Listan kan göras mycket lång. Dock är det så att det inte är osynligt för alla, och det är där Globalvårdaren kommer in i bilden. Globalvårdaren fixar undan det där osynliga, så att de som inte ser sådant inte behöver fixa det, och de som ser det kan få en inre tillfredsställelse.  Globalvårdaren lever sitt liv i tysthet – ingen vet egentligen riktigt vad det är som den egentligen gör, och till skillnad från Munken som lever ett inrutat liv väljer Globalvårdaren fritt sina sysslor från vecka till vecka.

Dock delar Globalvårdaren ett problem med Munken – och det är inomhustemperaturen. Trots luftade element och trots att centralvärmen i hela huset som tidigare tydligen varit avslagen nu ska vara igång så är Globalvårdarens element precis lika iskallt som tidigare.

Things go better with Christ

Jag har ett nytt skrivbordsunderlägg på datorn:

Från Naked Pastor aka David Hayward

Det är så vi tänker här i Albykollektivet.

Albykollektivet flyttar!

Ja, ikväll har vi klubbat beslutet med ett stenkors. Vi kommer att lämna vår lägenhet på Albyberget för ett hus i Albydalen.

Förutom mer utrymme räknar vi även med att kunna utöka vårt kollektiv med en vuxen person och en bäbis (varav bäbisplatsen är tjingad av puffen i magen).

Mer information kommer såsmåningom…

Munken presenterar sig

Hej världen. Jag är då alltså kollektivets munk och ska presentera mig… Jag har gått från att leva kommunitetsliv i ett slott ute på landsbygden till att leva kollektivliv i ett höghus i förorten, viss skillnad. Några stadgar som kan vara bra för en munk i exil att följa:

1. Munken behöver sin skönhetssömn. Det är inget som står i Benedikt klosterregel vad jag vet, men det skulle kanske behövas. Sov ordentligt, annars blir du grinig. Gå gärna tidigt till vila, och stig upp tidigt på morgonen. Behåll en jämn rytm.

2. Be mycket och ofta, det är alltid bra. Tala med Gud när du är ute och går, när du åker tunnelbana, när du stiger upp och när du går och lägger dig. Be för dem du möter.

3. Ta det lugnt. Gå långsamt. Var uppmärksam. Försök att vara tillgänglig för vad Gud vill använda dig till – hjälpa en medmänniska exempelvis. Med god planering slipper man stressa. Hemligheten ligger i att vara ute i så pass god tid att man hinner komma försent. Ibland är det bra (ändock irriterande och tålamodsprövande) när saker få ta lång tid. Hetsa inte upp dig över sådant som inte är viktigt egentligen. Försök komma tillbaka till rätt fokus.

Munkens vardag består för tillfället av studier i Bibeln, filosofi, apologetik och själavård. Därutöver ägnar sig munken åt andlig läsning, kyrkogemenskap, privata nöjen (okej, det där lät suspekt) samt tankemöda och bearbetning av skumma inre processer. Munken har även ansvar för insamlingen (källsorteringen) och verkar för att kollektivet ska få en fungerande kompost.

Toalettrullemysteriet

Hej vänner!
Som ni märker börjar bloggen så långsamt vakna ur sin sommardvala nu när livet börjar bli höst igen…
Just nu känns det rätt så bra med oss, vi håller på och lära känna varandra och har just avslutat vår första sektvecka (mer om den i ett kommande inlägg).
Dock är det en sak som förbryllar mig…
De senaste veckorna har ett nytt fenomen uppträtt på vår toalett.

Någon har börjat lämna tomma toalettrullar bredvid toastolen…
För det har inte bara hänt en gång, nejnej. Jag har fått slänga någonstans mellan 5 och 10 tomma rullar i papperskorgen.
Jag vill inte berätta något för David och Marietta, de är ju så nyinflyttade men jag tror att det har börjat spöka i kollektivet….

Ett öde kollektiv

Jupp…
Ingen fart och fläkt här.
Familjen är på resa och jag och Linnea jobbar oss fördärvade…
Inte mycket nytt på kollektivfronten alltså.

Livet i kollektivet