Ellie på Sammankomst - bild i Dagen

Joel Halldorf skriver idag i Dagen oerhört intressant om den nya kommunitetsvåg som sköljer över Sverige. Han är också oerhört generös i sin tolkning av dagens rörelse, som till skillnad från 70-talets dito är mer genomtänkt, helt enkelt. Och ja, kan vi inte känna igen oss i det

Hursomhelst. Jag tror verkligen att denna rörelse är oerhört viktig och att den kommer vara en del av den förnyelse och det stålbad som kyrkan behöver genomgå. Min förhoppning är att vi kan vara en rörelse som ger inspiration till människor, församlingar och till Kyrkan, utan att fördöma det som redan finns. Det är så oerhört lätt att man övergår till att peka på allt det i kyrkan och hos enskilda individer som inte är bra, inte minst känner jag igen mig själv i det. Kan vi istället vara en källa till inspiration, vara goda föredömen som man vill efterlikna och ta till sig av, då är vi på rätt spår.

Vad tror ni? Speciellt ni som inte själva är del av en kommunitet eller ett kollektiv, är detta ett för självgott sätt att se på sin egen rörelse? Är kommunitetsrörelsen det kyrkan verkligen behöver?

För några dagar sedan gjorde jag den underbara upptäckten att Alby matmarknad reade ut vaniljkex.

Och då brödprojektet haltar något så tänkte jag att det nog är dags för ett nytt projekt!

Välkomna till Albykollektivets kexprojekt!
Planen är att plocka med sig ett paket med kex varje gång man åker in till stan och sen ge bort paketet till någon tunnelbanetiggare eller andra behövande.

Menmen, för närvarande har vi alltså lite drygt 9000 kex i kollektivet.
Och vad kan man inte hitta på med dem!

Återkommer imorn med ett annat förslag på vad man kan göra med kexen!

Puss och kram!

/Judas

Den snabbtänkte har redan nu insett att av ovanstående datum infaller inget denna veckan, och det kommer sig av att första tillfället redan har varit, just ikväll som av en händelse. Tillsammans med två vänner har vi läst, samtalat och bett utifrån Jakobsbrevet första kapitel. Samtalet kom att kretsa mycket krin vers 27: “Men att söka upp faderlösa och änkor i deras nöd och hålla sig själv obesmittad av världen, det är en fromhet som är ren och fläckfri inför vår Gud och fader.”

Själv fastnade jag just för orden “söka upp”. Vad innebär det för mig? Vad innebär det för dig?

De modiga var:
Judas
Emil
Emil
Matte
Lina
Tuss

och så klart.. vår byxförsäljande sidekick Axel och våra smygfilmare Magnus och Lina.

Tillsammans genomförde vi NO PANTS SUBWAY RIDE 2009
Det gick helt enkelt till så att vi alla kastade över våra byxor på Axel (till hans spelade överraskning) och klev av tunnelbanan på varsin station för att sedan återsamlas på nästa tunnelbana utan byxor tills Axel kom och sålde tillbaka dem till oss.
Menmen, det är svårt att förklara i text så här kommer det istället på film.

Heap of trouble from fokk on Vimeo.

Vi ses på NO PANTS 2010!

/Judas

Vi var sammantaget 26 hemma hos oss under söndagen. Vi var alla nöjda med festen i sin helhet. Både mycket nöjda med att två av dessa faktiskt var våra grannar men också lite fundersamma på hur vi ska kunna utöka kontakten vidare med våra grannar..

Chokladbollar å annat fika..

Ekes bröd!

Såhär ser Ekes bröd ut ibland. Dock inte på festen. Allt som oftast (som brödet ovan t ex) så är det oerhört gott!

I brist på bilder från festen så bjuder jag på ett par bilder från veckan som var då vi också var många. Rekord för en vanlig vardagsmåltid (15 runt bordet)..

Folk.

Jäjä.. fest och vardag. Kom å hälsa på!

Folk igen.

Vi har en ny kyl!

Äntligen efter alla dessa månader av väntan så dök de upp, killarna med kylen.
De bara promenerade in, hjälpte mig att tömma den gamla (skruttiga) och så var det klart.
Än så länge är allt frid och fröjd i kollektivet men jag befarar att en strid snart kommer att blossa upp mellan oss i kollektivet om vad detta med ny kyl innebär.

- En ny stor kyl, gött! Då behöver man ju inte ha någon jobbig ordning längre, vi har plats att bara slänga in allt.
- En ny stor kyl, gött! Då kan man ju organisera alla grejjer ännu mer noggrant! Här ska det stå rätt saker på rätt hylla!

Jag tror ni kan gissa vilken sida Eke står på…

Puss och kram!
/Judas

Anyway så dök Linnea just upp i kollektivet och med sig hade hon 4 Willys-kassar med gratis mat.
Hon ville inte berätta varifrån hon hade fått dem så jag antar att hon bara har hittat dem i skogen eller nåt.

Oavsett det så har vi massor med gratis mat nu! WIEEEEEEEEEEEEE

Dessutom är Livs lillasyster Majas storebror Bjärven här på besök.
Det är ju trevligt, även om jag så klart hoppats att han skulle tagit med sig sina kompisar.

Men hur trött hon än var så var det så klart läge för te!

Och det där lilla erkännandet då?
Jo, alltså grejjen är så att eftersom hälften av gratismaten Linnea plockade hem är bröd så svämmar kollektivets frys och brödlåda över just nu.
Så min motivation att ta tag i brödprojektet som planerat föll lite… det blir kanske mer fart nästa vecka igen.

Puss och Kram
/Judas

Ni förstår att vi hann med både det ena och det andra. På lördagskvällen samlades vi för nattvardsandakt och bön. Det var en stark stund som vi fick avsluta med att be för varandra. Det var en sån kväll där saker och ting faller på plats, där oro och känslor av att inte räcka till rinner av en, där man får känna att Gud verkligen älskar både en själv och andra runt omkring.

Johnny Cash sjunger: Mother nature’s quite a lady, but you’re the one I need. (Flesh and Blood heter låten, vem eller vad “you” syftar på för just dig lämnar jag öppet) Sammanfattningsvis kan man säga att det var underbart att vara tillbaka i den värmländska naturen, och att även den där djupare törsten fick tillfälle att stillas. Den där längtan som det bara finns En som kan uppfylla. Dessutom fick jag umgås intensivt med mina kära pastorskandidatskamrater (långt ord), vilket absolut inte är att förakta.

Nu har jag två dagar utan lektioner. Jag ska försöka plugga på egen hand, ta igen mig lite mer, och leva på allt det goda jag fick i helgen. I skolan är det mycket teorier och analys, nu fick jag påminna mig själv om att det här med Jesus faktiskt är på riktigt också. Kan dessutom inte klaga på helgens fotbollsresultat runt om i Europa. Varför vinna med 5-2 när man kan vinna med 5-0?

När jag kom hem ikväll efter en skön kväll på tonår i Tumba så hade Linnea och gänget ordnat om hela köket på ett helt förträffligt sätt.
Jag blir genast sugen på att baka i det

För övrigt är brödprojektet inne på sin fjärde vecka och den här helgen är det baugetter som står på schemat.
Har redan gjort en fördeg och imorgon ska det bakas klart.
Fast det är fortfarande jätteläskigt att ge bort bröd till våra grannar.
Ni får gärna be att jag ska bli lite mer modig och utåtriktad.

för övrigt så borde Nils vakna till och Joel få sin nya dator snart och då kan ni räkna med fler inlägg från Alby.

/Judas

-nils

(Internetkampen som alltså pågått i ca tre veckor, med dagliga samtal och felanmälningar utan att ens få ett giltigt IP-nummer, kulminerade i konstant telefonsupport från 0900-1300 idag. Det hjälpte, pris ske Gud.)