Albykollektivet.

Familjen Bryntesson har återigen flytt fältet. Vi är hos goda vänner i Norrköping och spenderar kvällen med att ta hand om barn som inte vill sova (dock ej våra barn för en gångs skull). Nu avslutar vi det gamla kyrkoåret med påste och underbar chokladkaka. Imorgon ska vi klä oss fina och fira början på det nya året, dock är det ytterst oklart hur många verser vi får sjunga av “Gå Sion” (stående?) i EFK-församlingen här i staden.

Nästa lördag den 5/12 är det 1-års kalas i kollektivet. Just du är varmt välkommen! Slå gärna en signal innan/kommentera här/maila eller något liknande så vi vet om dig!

Annat som inte har med annat att göra. Vi har varje vecka ett kollektivmöte där vi ber för varandra och går igenom veckans praktiska saker, visionerar osv. I veckan som var så efterfrågade flera av oss att vi ville bli mer utmanade av gemenskapen. I veckan som kommer ska vi däremot inte ha något kollektivmöte pga diverse krockar så då kom en utmaning som på posten, istället för detta möte, nämligen att vi var och en ska formulera vår egen vision med att bo och leva i kristet kollektiv. Detta ska vi sen dela med varandra, möjligen något friserat dock. Förhoppningsvis kan detta även få följder här på bloggen. För er som varit med från början så minns ni denna post så har även vi stora förhoppningar:

Adventskonspiratoriska hälsningar
Notarie och Slasktant med sovande förebilder på övervåningen.

Just nu är sjunde våningen här på Notariebacken något av en sjukstuga. Jakob och Linnea verkar ha flytt fältet för idag, vi andra är hemma och kurerar oss. Liv är friskast så det är hon som får gå iväg och handla mediciner. Men vi är på bättringsvägen, speciellt Edvin som blivit feberfri och pigg. Själv är jag förmodligen bara förkyld, eftersom jag inte har någon feber alls. Hade nästan varit lika bra att få svininfluensan, så man blir av med det och slipper ta det där vaccinet som kommer göra allihop till zombies. Får se om jag kan ta mig in till Nya Testamentet-kursen som börjar imorgon, annars lär jag vara frisk till tentan på fredag (Kristendomens historia) i alla fall.

Hur fördriver man en dag i en sjukstuga som denna då? Några förslag:

• Spela Nintendo DS
• Dricka te med extra mycket honung (det får man göra när man är förkyld)
• Tentaplugga
• Streama fotboll (snart börjar Juventus!)
• Blogga
• Leka med barnen
• Förbereda predikan (inte än, förhoppningsvis kommer det…)

Ja, ni förstår…

Tyvärr har vi varit lite slöa med bloggen på sistonde, förhoppningsvis blir vi bättre på att uppdatera. Kanske kan Linnea säga något om Stockholmsderbyt hon har varit iväg på? Kanske någon kan dela med sig av vegetariska recept, tips för barnuppfostran, eller olika brädspelstaktiker? Själv är jag fullt nöjd med min att-göra-när-man-är-sjuk-i-ett-kollektiv-lista, kommer jag inte på något mer på ett tag kan jag ju alltid säga nåt om den grymma gospelkonserten jag var iväg på efter GT-tentan i fredags. Eller mina tentor. Eller så kommer ni till Centrumkyrkan i Tumba nu på söndag kl 11, för då ska jag predika.

Puss!

Hej på er!
Gårdagens gästinlägg på bloggen visar ju på en klart tydlig trend…
Mat och dryck är ämnen som berör och är en stor del av kollektivets liv.
Men nu ska ni inte tro att allt är guld och gröna skogar i matens värld. Nejnej!
Bakom den glänsande kollektivfasaden döljer sig en bitter konflikt inom kollektivet, så bitter att vissa vill kalla den för ett krig.
Så följ med på denna introduktion till kollektivlivets hemska baksida.

1. Soppkriget
Eke vs. Linnea vs. Nisse

Vem gör egentligen bäst linssoppa?
Tja, den som får klart bäst kritik på sin soppa är utan tvekan Linnea.
Men ett envist rykte gör gällande att Linnea fuskar och har i så pass mycket creme fraiche att hennes soppa inte kan bli annat än god.
Enligt detta rykte så står kampen istället mellan de två mer asketiska soppkokarna Eke och Nils.
Och då blir det så klart enbart en fråga om färg.
Vill man ha Ekes gröna linssoppa, full med härlig purjo?
Eller Nisses rödgula linssoppa, fylld till bredden med hemsk gul lök?
Eller är det okej att fuska? Är det egentligen Linneas ljuvligt krämiga soppa som gäller?
Saken säger sig själv….

2. Lasagnekriget
Eke vs. Familjen Bryntesson

Det här kan vara den delstrid som det ligger mest prestige i.
Efter att ha smakat på den bryntésiska lasagnen var Eke inte sen med att utropa att han minsann skulle utmana dem.
Efter att en jury bestående av diverse tågspelsnördar hade satt sig in i frågan (läs: njutit av Ekes underbara veggolasagne) så pekar visaren till Ekes favör.
Men den senaste tiden har många röster gjort sig hörda till försvar för den Bryntésiska lasagnen.
Även här kommer det till sist mycket ner på färg.
Vill du ha Ekes något vattniga gröna lasagne full av spenat, keso och tomatjox?
Eller är du mer för Bryntessons klart torrare och rödare tomatlasagne med keso och lök?

3. Brödkriget
Linnea (Spaaks) vs. Liv vs. Eke

Linnea extrajobbar alltså på Spaaks konditori i Tumba och då och då tar hon hem underbara kassar med gratis börd och sötsaker till oss.
Mot henne står Eke med sitt brödprojekt och Liv som när anden faller på slår till med mystiska bröd från de värmländska skogarna.

Vill du ha Ekes linfröfyllda, receptflummiga risbröd?
Eller är du mer för Livs värmlandsvetekross?
Eller är det ändå, när allt kommer omkring Linneas bageribröd som gäller?

4. Falafelkriget
Eke vs. Linnea

Den här återstår att se.
Eke hann knappt nämna för att han ämnade göra sina egna falaflar innan Linnea utmanade.
Hon deklarerade genast att hon minsann också skulle göra sina falaflar dagen efter Eke och att hennes skulle vara i en klass för sig, onåbara för Ekes patetiska försök.
Detta gör att den nuvarande veckan (v.40) är den officiella falafelveckan och att vi nu under onsdag och torsdag kväll kommer att avgöra vem av de två som går segrande ur falafelkriget.

5. Tekriget
Linnea vs. Familjen Bryntesson

Det här är en intressant uppgörelse.
Dock är jag själv inte så insatt i det hela utan hänvisar till vår käre gästbloggare för mer info.

6. Kaffets vapenvila
Joel vs ?

Nuff said

_________________________________________________________

Sådär, det var allt för mig.
Långt inlägg men jag hoppas att det har spridit lite ljus över en av våra mörkare sidor.

Puss och kram!
/Judas

Jag menar inte det att vi i kollektivet är en familj – det har vi inte riktigt hunnit bli än eftersom alla inte ens flyttat in (två av sju saknas) – utan att vi är en familj som startar upp ett kollektiv tillsammans med några studenter.
Detta går (uppenbarligen) emot den sociala normen i samhället så, med Shane Claibornes ord, nånting gör vi förmodligen rätt ändå, men jag har ibland känt mig lite elak när jag berättat om våra kollektivplaner för folk jag stött på. Folk är så totalt oförberedda på att man kan flytta in i ett kollektiv med familj så de vet inte hur de ska reagera, vilket oftast leder till att samtalet ganska snart dör ut. Nåja..
För oss är detta ett projekt som vi hoppas på och tror på. Hur lätt är det inte att fastna i sitt eget instängda och ofta kaosartade hem och därifrån beundrande betrakta “alla andras” perfekta ytor? Jag vet inte om kollektiv är ett ideal, men åtminstone bryter det mot normen, åtminstone hjälper det oss att bryta våra invanda tankemönster så att vi från ett lite mer fritt perspektiv kan se på vår omgivning.
Vi har massor av visioner, tankar och idéer med kollektivet (av vilka jag hoppas att vi verkligen inte försöker uppfylla alla, eller åtminstone börjar och fortsätter med det lilla) men för egen del hoppas jag att detta sätt att leva kan hjälpa mig att följa Jesu uppmaning att ge ett glädjebud till de fattiga och att befria mig själv och andra från åtminstone några bojor..

Öppen familj

Jag hittade Lennarth Nilssons serier om Helge From från 1977 hos mina föräldrar. Vissa av stripparna är fortfarande slående..