Albykollektivet.



Jag håller på och bakar och har just gjort en stor bunke med hummus.

Något säger mig att det kommer bli en toppkväll i kollektivet!

Apropå tävlingar så har jag och Eke just nu 1-1 i att öppna dörren till toa, när den andre glömt att låsa dörren..

“Den bästa gruppen typ” hälsar på hos kollektivet. Det bjöds på potatis och purjolökssoppa med MYCKET curry och gott bröd. Efter detta blev det skönt häng vid bordet och vi väntade på tee som glömdes bort. Ett par minuter senare satt vi alla runt soffbordet och sjöng lovsång. Teet flödade ner i de stora svarta muggarna från den otroligt mycket större blåa teekannan.

Alla är nöjda och glada och vi tackar för ett trevligt besök! =)

// Pontus, Eric, Julia, Jacob, Jakob och Jakob

Satt pa tekannan, snart ar jag hemma igen!

Jag kan inte komma ihåg att jag har lovat skriva något på bloggen just för tillfället, men eftersom jag tycker att jag ligger lite efter rent allmänt på posterna så kan jag ju göra ett ryck. Om jag har glömt något jag lovat Jakob kan det möjligtvis häröras till ett visst barns spyor, och min därav förvärvade sömnbrist.

Desto trevligare är det dock att det är vår! Sol! Varmt på balkongen!!!

I det allt starkare dagsljuset syns även alla oavtorkade fönster och ytor så mycket bättre. Igår inleddes faktiskt vårstädningen i kollektivet! Vissa grymtade och vissa noterade ingenting, men faktum är att rena köksluckor ger en inre tillfredsställelse, åtminstone för vissa av oss!

Jag försöker fasta från internet så därför är det ganska tyst från min sida på bloggen.
Men Nils och Liv har lovat att komma med nya insiktsfulla inlägg nu under veckan!

Ha det topp!

ar underbart, ofattbart, varmt och mycket. Men otrolig hemsk historia (pol pots vansinnesregim) och manga sociala dagliga problem (prostitution, fattigdom, you name it) sa ar det anda vart favoritland hittills. Det ar nagot med mannsikorna och minnena de bar pa, kulturen, stamningen, historien, lukten.

For tillfallet ar vi i Siem Riep och ska utforska tempelstaden Angkor Wat de narmaste dagarna. EFter det ar det Bankok i ett par dagar innan det ar dags att aka hem.

Varma kramar (med betoning pa varma, det ar bisarrt varmt har. jag svettas konstant)

Vi tycker om te. Fast Jakob har visat upp sina sanna smaklökar nu.

Vi hade fått ett nytt, fint, kinesiskt, och vad det verkade som, te, från mina kära svärföräldrar. I stor förväntan öppnade vi påsen för att brygga första kannan. Döm till vår förvåning när det låg träbitar i påsen. I olika storlekar, former, och färger, men definitivt träbitar allihop. Nåja, några enstaka löv också, som såg ut ungefär som björklöv. Vi luktade. Det luktade sågspån. Du vet, som i en träslöjdssal ungefär. Men, tänkte vi, det står ju te på. Det var ju dyrt. Vi får brygga en kanna.

Så vi bryggde en kanna. Teet smakade… just det, sågspån. Totalt odrickbart. Ja, för alla utom Jakob då, som drack upp hela kannan (1,9 l) själv.