Albykollektivet.

Jag får ibland känslan att jag provocerar folk.
Inte så mycket som jag skulle göra om jag sa allt jag ville säga (om disk, insamlingen och sånt) utan mer genom sättet jag är.
Jag beter mig helt enkelt lite sådär obehagligt ibland.
Och varenda gång jag provocerar någon annan i kollektivet med mitt avvikande beteende så hör jag samma sak: “det här kommer på bloggen”.

Så varje gång jag tittar in på bloggen väntar jag på alla de där inläggen som avslöjar mina mörka sidor för resten av världen….
Var är det?

Här kommer i alla fall en bild på vad som händer när Liv gömmer mitt favoritmått fullt med vätskeersättning på balkongen i en vecka (och sen dessutom bli kollektivets hjälte genom att “hitta” det igen).

Ihålig is....

För er som inte redan visste det kan jag meddela att det under förra veckan spred sig kräksjuka hemma i kollektivet. Jag trodde, naivt nog att jag hade klarat mig undan när jag på fredagen ännu inte hade börjat känna mig dålig. Men tji fick jag! På lördag bröt det ut… Numera är Edvin den enda som klarat sig undan. Tuff kille dendära Edvin!

Jag är fortfarande dålig och tror att kräksjukan valde att gå en andra runda över mig. Hursomhelst sitter jag för tillfället i karantän men planerar att återvända hem till Trek säsongsfinalen imorgon. Det mina vänner, blir grejer det!

I serien Varför kollektiv.

Jag har mycket visioner och drömmar. Jag är rätt bra på att veta vad som är rätt och riktigt. Jag kan fraserna och idéerna. Jag är missionskyrkligt sund och vettig. Men. På egen hand vågar jag inte göra det som jag egentligen vet är rätt och riktigt.

I kollektivet kan vi hjälpa varandra att göra det som vi faktiskt vet är rätt, men som vi ändå inte gör. Väldigt väldigt mycket kommer vi fortfarande fega ut ur, men åtminstone vågar jag lite mer tillsammans än ensam.

Christmas Kingdoms from The Work Of The People on Vimeo.

Den här videon (i juletid) är ett typexempel på sånt som jag kan upphöja och peka på. Grymt bra! Duvet.. Men jag vågar inte ta tag i det själv, i mitt eget liv. Jag kommer inte göra det i år, men kanske går jag ett steg, tack vare gemenskapen. Kanske kommer jag lite närmre. Därför kollektiv?